För andra lördagen i rad är jag hemma och myser i soffan.
 Riktigt skönt även om jag gärna haft någon kompis här och snackat strunt.
Men man kan inte få allt och jag är glad att jag har busen här iallafall.

Zeke kan man alltid skratta åt. Lite tidigare ikväll låg han upptryckt mot väggen.


Känner igen det där beteendet sen han var liten valp


Han har då en konstig relation med väggar, det är något som är säkert!

Kvällsprommisen med busen var väl inte den allra härligaste. 
Snålblåst och snö, varav halva prommen var i motvind.
Såg ut som en panda när jag kom hem, men någon annan var ju överlycklig.
Fick springa lös i parken och strosa runt bäst han ville.