Vilken bra start man fick på dagen när man vickade på persiennerna! Det är vitt på marken och solen skiner och om någon timme kommer mosters älskling! Zeke ska bo hos mig i tre veckor nu medan syrran är i Kina och arbetar. En finsk lapphund som charmar alla inkl mig.



Kommer bli en liten omställning att ha någon annan att tänka på mer än sig själv. Man är ju ändå van att bo ensam nu.
Men som jag har längtat efter den här dagen!

En chokladkaka står i ugnen nu iallafall och väntar på att få ätas upp av Zekes husse, min bror?, Agneta och Curre. Inte ofta jag bakar men idag kände jag verkligen för det.

Igår släppte en tung sten från mitt hjärta och det känns så skönt att den är borta. Nu är det bara att ta dagarna som de kommer.

Däremot så blev det inte mycket gjort igår, men det är skönt med sådana dagar också. Men kroppen min skriker av rastlöshet efter några timmar. Så vid halv tolv på kvällen blev det en promenad/halkning in mot stan och möta Linnea på jobbet. Sen blev det en tur på stan, kikade runt på lite ställen. Lite senare slöt även Elli upp. Tråkigt att du var tvungen att gå Linnea men skönt att det inte var så allvarligt.
Innan stängning dök Johan upp. Det var tur för annars hade jag nog legat på sjukhuset nu med flera brutna ben. Hela vägen hem fick jag hänga på hans arm för att inte gå ner i spagat eller splitt (inte för att jag kan, men ni fattar). Så halt var det. Men samtidigt kan jag inte annat än tycka om att det har kommit snö! Inbiten vinterälskare som man är.

Nu måste jag sätta fart och göra lägenheten Zekesäker. Svansen hans står ju aldrig still!! Undra vad jag missat?

Och syss, han kommer bli mer bortskämd nu någonsin så jag förväntar mig massvis med presenter/julisar från Kina ;)